JannesSläktSidor En sammanställning av min släkt som omfattar nästan alla i Tåsjö
och med grenar över hela Sverige men naturligtvis framförallt i angränsande socknar.
Noteringar:
Byarna i Vojmå- och Kultsjödalarna har en kort historia. De första svenska nybyggarna kom hit under 1800-talets första årtionden.
Det första kronobygget i nuvarande Dikanäs tillkom 1815. Dikanäs är nu ett kyrkodistrikt, som hör till Vilhemina väldiga församling - stort som Blekinge och Halland tillsammans. Vilhelmina är uppkallad efter Gustav IV Adolfs gemål, "Sveriges skönaste och olyckligaste drottning" enligt hävderna.
Tidigare hette orten Volgsjö och hörde till Åsele församling. 1812 blev Vilhelmina egen församling. 1828 gjorde den nytillträdde kyrkoherden i Vilhelmina sin första färd till samernas midsommarhelg i Fatmomakke, efter den vandrade han över Marsfjället upp till nybyggarna vid Dikasjö, då kallad Gikasjö eller Geikajaure. Tretton nybyggare mötte upp och begärde att få bygga ett eget kapell med egen kyrkogård. Prästen ordnade myndigheternas tillstånd. På grund av missväxt kunde man inte påbörja bygget förrän 1832. All tid för de fattiga nybyggarna gick åt till jakt och fiske för att få mat till de sina. Men under sommaren 1832 restes kyrkan med väldiga timmerstockar, klovastockar, takved och näver. I tornet kan man se de flerhundraåriga stockarna. Sommaren 1833 timrades den enkla inredningen. Troligen togs kapellet i bruk denna sommar i samband med vårhelgen, som började firas i anslutning till Fatmomakketraditionen. Nybyggarna från olika byar som byggde kapellet bildade Dikanäs kapellag. De kom från Dikanäs, Dajkanvik, Henriksfjäll, Kittelfjäll, Matsdal, Skansnäs, Sunnansjö och Västansjö. Tre av de tretton var samer. 1901 fick Dikanäs kapellag sin egen kapellpredikant. 1923 blev Dikanäs eget kyrkobokföringsdistrikt med egen komministertjänst. Distriktets befolkning var som mest på 1940-talet ca 1300 st. Nu är det ca 500 st inom distriktet.