Sigrid (Storråda) Tostesdotter

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning i Sverige och Danmark

Noteringar:

Familj med: Svein (Tveskägg) av DANMARK (960 - 1014), kung i Danmark, Norge och England.
Barn:
Gyda av DANMARK, gift med Erik Jarl av Norge.
Knut 'den store' av DANMARK (997-1035), kung i Danmark och England.
Vigsel: omkring 980 Danmark 1)
Dotter till den svenske vikingahövdingen Skoglar-Toste. Olav 'den helige' var född av Asta från Gårdarike. Hans far var Harald 'Grenske' som blev innebränd av Sigrid 'Storråda'. Asta gifte om sig medSigurd 'Syr', som var son till Gunnhild och Eirik 'Blodyx'. Olav Tryggvasson första gifte var med en av Borislavs döttrar, men hon dog sotdöden och efterlämnade honom inga barn. Olav behövde ett nyttgifte och skrev till Sigrid 'Storråda' i Svealand. Hon hade just blivit förskjuten av Erik 'Segersäll'. De bestämde träff på våren i Kongahälla. Han skickade som gåva en guldring, men hon blevmisstänksam och lät undersöka denna. Då de skrapade på den, märkte de att den bara var förgylld och inte av rent guld. Detta upprörde Sigrid, men hon bestämde sig för att möta honom i alla fall. Välnere i Kongahälla hade de ett gille och allt avlöpte bra. De skulle gifta sig nästa vår, men då de skulle skiljas, ville han att hon skulle byta tro, för hon var en hedning medan han var starktkristen. Detta ville inte Sigrid gå med på alls, så de blev ovänner och han slog henne med sin handske och kallade henne hundhedning. Det skulle han få ångra.
(Källa: Heimskringla)Det diskuteras huruvida Sigrid är att betrakta som en historisk eller en sagogestalt. Den gängse uppfattningen sedan år 1911 att hon enbart var en sagogestalt kan sättas i tvivelsmål. 'Kanske harSigrid i själva verket skapats ur den danska kungaättens godskomplex i Sverige - Sigridslev'.
(Källa: Populär Historia nr 6 1996, doktorand Henrik Jansson)När Erik 'Segersäll' skilt sig från Sigrid 'Storråda' gav han henne styret över Götland (det vill säga troligen Västergötland), säger skalden Odd Snorresson. Samma uppgift finns också i den såkallade legendariska sagan om den norske kungen Olaf 'den helige' Haraldsson och i Ingvar 'den vittfarnes' saga. I den förstnämnda sägs det dessutom att hon och hennes son Emunde regerade över en delav landet medan hennes son Olof 'Skötkonung' regerade över den andra. Varför Erik skulle ha givit Sigrid just Västergötland framgår inte av de knapphändiga källorna. Men Snorre lämnar i sin merutförliga saga om Olaf 'den helige' en uppgift som styrker hennes anknytning till landskapet och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till RagnvaldJarl, alltså den Ragnvald, som var hövding i Västergötland då Sigvat skald kom hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)I sagorna kan vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i vilken Erik'Segersäll' åter framstår som mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin morSigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på mödernet.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)Sigrid Storråde, sv. stormannsdatter, gift med Erik Segersäll og mor til Olof Skötkonung, senere gift med danskekongen Svend Tveskæg. Iflg. sagaen skal hun ha brent Harald Grenske inne og værttrolovet med Olav Tryggvason. Dronning. Levde ca. 1000. Sigrid kjennes kun fra den sene sagalitteratur, og det er meget vanskelig å avgjøre om det i fortellingene om henne finnes trekk av historiskverdi. Sannsynligvis levde det omkring år 1000 en svensk høvdingdatter, Sigrid, hvis far Skogul-Toste var en stormann, rik på gods. I den norrøne tradisjon minnes hun som 'Storråde', den som leggervidstrakte planer. I den svenske overlevering kalles hun den rike, idet det henvises til hennes utstrakte eiendommer, det såkalte Sigridlev, som var en del av den danske kongeætts arvegods i Sverige.Disse få og lite informative trekk er alt som kan henføres til en historisk Sigrid 'Storråde'. Beretningene om hvordan hun brendte inne sine friere, den norske konge Harald 'Grenske' og den russiskeVsevolod, synes ikke å hvile på noen pålitelig tradisjon. Den dramatiske fortelling om Olav Trygvessons frieri til henne, og den voldsomme strid det medførte, er ren og skjær sagadiktning. Hun harheller ikke, som sagaene beretter, først vært gift med kong Erik Segersäll og deretter med Svend Tjugeskjegg. Her har sagaskriverne byttet ut disse kongers virkelige felles dronning, den polskehertugdatteren Gunhild, med Sigrid. Dette utelukker imidlertid ikke at Svend før eller etter dette giftet kan ha ektet Skogul-Tostes datter. I den middelalderlige sagnutvikling er Sigurddiktningenspraktfulle skildring av Brynhild Budlesdatter (Die Nibelungensaga) trekk for trekk blitt overført til Sigrid. Brynhilds og Sigrids karakterer og omgivelser blir så godt som identiske i sagaene.Derved har detaljer som kan tenkes å ha tilhørt en historisk Sigrid 'Storråde' gått tapt. Fra Snorre Sturlasson: Håkon jarls saga: Det var en mann i Svitjod som het Toste, han var en av de mektigsteog beste menn der i landet av dem som ikke hadde høvdingnavn. Han var stor hærmann og var på hærferd i lange tider, de kalte ham Skoglar-Toste (etter valkurjen Skogul). Harald 'Grenske' slo seg i lagmed ham og ble med Toste på vikingferd om sommeren. Alle syntes godt om Harald. Vinteren etter var Harald hos Toste. Datter til Toste het Sigrid, hun var ung og vakker og ikke lite stor på det. Sidenble hun gift med Eirik Sveakonge, den seiersæle; sønn deres var Olav 'Svenske', som ble konge i Svitjod siden. Eirik døde sottedøden i Uppsala ti år etter at Styrbjørn var falt. Fra SnorreSturlasson: Olav Trygvessons saga: Dronning Sigrid i Svitjod, hun som ble kalt 'Storråde', holdt seg på gårdene sine. Den vinteren gikk det bud mellom kong Olav (Trygvesson) og dronning Sigrid. KongOlav fridde til dronning Sigrid, og hun svarte vennlig på det, saken ble avtalt, og alt gikk greitt. Så sendte Olav den store gullringen til dronning Sigrid, den han hadde tatt av døren på hovet påLade, og den skulle være et rent praktstykke. De skulle møtes våren etter ved landegrensen ved Elv for å tale nærmere om dette giftermålet. Denne ringen som kong Olav hadde sendt til dronning Sigrid,ble rost svært av alle mennesker. Det var to smeder der hos dronningen, to brødre; de tok ringen og løftet på den og veide den med hendene og hvisket noe til hverandre. Da lot dronningen dem kalletil seg og spør hva de hadde å utsette på ringen. De ville ikke ut med det, men hun sa de måtte for all del la henne få vite det om de hadde merket noe. De sa ringen var falsk. Da lot hun dem brytesund ringen, og så fant de kobber inni. Nå ble dronningen sint; hun sa det kunne hende Olav svek henne i mer enn dette. Tidlig på våren dro kong Olav øst til Kongehelle for å møte dronning Sigrid. Dade møttes, talte de om den saken som hadde vært på tale før om vinteren, at de skulle gifte seg med hverandre, og dette så ut til å skulle gå helt greitt. Da sa kong Olav at Sigrid måtte ta dåpen ogden rette tro. Hun svarte slik: Jeg vil ikke gå fra den tro jeg har før, og som frendene mine har hatt før meg. Men jeg skal heller ikke si noe på det om du tror på den gud du har lyst på. Da blekong Olav fælt harm og svarte nokså brått: Tror du jeg vil ha deg slik, hedensk som en hund! og slo henne i ansiktet med hansken, som han holdt i hånden. Så sto han opp og hun også. Da sa Sigrid:Dette kunne vel bli din bane! Så skiltes de. Kongen dro nord i Viken og dronningen øst i Sveavelde. Kong Svein Tjugeskjegg var nå gift med Sigrid 'Storråde', som før skrevet. Sigrid var kong OlavTrygvessons verste uvenn, grunnen var at kong Olav hadde brutt avtale med henne og slått henne i ansiktet, som før er skrevet. Hun drev og egget opp kong Svein til å føre krig mot kong OlavTrygvesson; hun sa han hadde grunn nok til strid med kong Olav, for han hadde ligget med Tyre, søster hans, uten å spørre deg om lov, og slikt ville ikke forfedrene dine ha funnet seg i. Slik snakkførte Sigrid støtt i munnen, og til slutt fikk hun det så langt ved overtalelsene sine, at kong Svein ble helt oppsatt på dette.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)

Familj/Make/Maka: Erik (Segersäll) Björnsson. Erik föddes cirka 930 i Uppsala domkyrkoförs, Uppland; dog cirka 994 i Husaby, Västergötland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Sverige ca 995-1022

Noteringar:

Familj med: Edla av VENDEN (ca 980 - efter 1006), kungafrilla från Mecklenburg-Schwerin i Tyskland
Barn:
Astrid av Sverige (ca 1002 - 1036),
gift omkring 1019 med den norske kungen Olav den helige HARALDSSON (995 - 1030)
Emund Slemme av Sverige (ca 1005 - 1066), medkung i Sverige 1050-1060
Holmfrid av Sverige (ca 1006 -)Familj med Estrid av MECKLENBURG (985 - 1032)
Vigsel: omkring 1000 4) Barn:
Ingegerd (Irina) av SVERIGE (1000 - 1050)
Anund Jakob av SVERIGE (1007 - 1050), kung i Sverige ca 1022-1050.Adam av Bremen, Saxo Grammaticus och de isländska sagoberättarna var utsocknes män och är inte alltid sanningsvittnen, men utan dem skulle Sveriges historia före 1200-talet ha varit nästan blank. Enknapphändig kungalista som är fogad till äldre Västgötalagen och lämnar några små notiser om potentaterna i landet från och med Olov 'Skötkonung' är det vidlyftigaste inhemska vittnesbördet omhändelser i Sverige i de dagar då man ute i Europa målade miniatyrer, upprättade universitet och byggde katedraler. Till Sverige kom medeltidens internationella kultur senare än till något annat landinom den romerska kyrkans maktområde. Danmark och i viss mån även Norge hade mansåldrars försprång, och Saxos berättarglada bok med alla dess bärsärkarhistorier är skriven på det elegantaste latin.
(Källa: Alf Henriksson)Olov 'Skötkonung' var den förste kristne kungen i Sverige. Han antas ha varit döpt redan vid sitt trontillträde år 995. Den tradition som påstår att han skulle ha döpts vid Husaby källa år 1008 ansesnumera vara ohistorisk.
(Källa: Statens historiska museum, Lars G. Holmblad)Olov 'Skötkonung' deltog år 1000 vid sjöslaget vid Svolder (låg sannolikt vid Ven i Öresund) tillsammans med danerkungen Sven 'Tveskägg' och de norska jarlarna Eirik och Svein. De överföll norskekungen Olav Tryggvassons flotta och Olav Tryggvasson stupar och segerherrarna delar Norge mellan sig. Viken (området runt Oslofjorden) kom att ligga under danerkungen, Ranrike (Bohuslän) undersveakungen medan Eirik och Svein styrde i Tröndelag och Hålogaland (Nordland) som danerkungens jarlar. Tillägget Skötkonung betyder sannolikt 'skattkonung' och är belagt först på 1200-talet. Framtill ca 1020 präglas ett stort antal mynt i Sigtuna i Olof Skötkonungs namn.
(Källa: När hände vad, Rosborn, Schimanski m.fl.)Att peterspenningen infördes i Sverige genom kyrkomötet i Linköping 1152 är en hävdvunnen åsikt. Olaus Petri säger emellertid i sin krönika att den infördes av Olof 'Skötkonung', som ju levde mer ärett århundrade tidigare, och de som i våra dagar har intresserat sig för saken tycks luta åt ungefär samma mening. Man säger att det vore märkligt om det kristnade Sverige skulle ha undsluppitkyrklig skatt ända till 1152 och anser det sannolikt att vad som beslöts i Linköping endast utgjorde en bekräftelse och en påminnelse.
(Källa: Alf Henriksson)Olov 'Skötkonung' var gift med en kristen kvinna, Estrid, och hade med henne en son, Anund Jakob, och en dotter Ingegerd. Dessutom hade han två barn, Emund och Astrid, med den vendiskahövdingadottern Edla, som han hade hemfört som krigsbyte.
(Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon)I sagorna kan vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i vilken Erik'Segersäll' åter framstår som mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin morSigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på mödernet.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)Swedish king, son of Erik Segersäll. Olof was the first king, which demonstrably was king of both the Swedes and the 'Götar' (the people living in southern and western Sweden, above all in the twolandscapes Östergötland and Västergötland, sometimes mentioned as 'Geates'). When Erik Segersäll had driven Svein 'Forkbeard' out of Denmark, Olof joined Svein in the struggle against Olav Tryggvasonof Norway. When Olav fell, in the battle at Svolder, Olof obtained a territory with parts from the Trondheim district and the land between Svinesund and Göta river. Hostilities arised between kingOlof and king Olav. After he was baptized around 995, Olof stayed Christian until his death. The pagan religion was so powerful that the united realm was divided, Olof had to confine himself to beking of the district Västergötland. He is also known to posterity for being the founder of Swedenþs first bishopric in Skara and that he was the first Swedish king to mint coins.
(Källa. Viking Heritage)Under senare delen av 970-talet var sveariket fördelat mellan Erik, Uppsalakungen, och hans bror Olof, Adelsökungen. Efter broderns död tog Erik över Olofs andel, tvingade den rätte arvingenbrorsonen Björn ut ur landet, och blev därmed ensam härskare. Sedan, efter att ha avvecklat Birka, grundade han en egen stad, Sigtuna. Den nya staden var tänkt som ett centrum för det framtidakristna sveariket. Eriks son och efterträdare, Olof Skötkonung, följde faderns linje och betraktade Sigtuna som sveakungarnas huvudort. Staden visade sig vara livsduglig, men den förmådde inteersätta Gamla Uppsala som rikets centrum. Till slut förstod Olof att om svearna skulle konvertera, måste han skaffa ett fotfäste för den kristna religionen i Gamla Uppsala. Olof var kristen redan vidkungavalet, men först 1008 mottog han och hans två söner dopet från missionen, som sändes från Polen av den saxiske biskopen Bruno av Querfurt. Bruno noterade att vid ett och samma tillfälle blevtusen personer från sju distrikt kristna, men det dröjde inte länge förrän ett uppror satte stopp för missionsarbetet. Orsaken till upproret var troligen Olofs försök att tvinga Uppsalatinget attgenomföra ett kultbyte eller att skapa ett biskopssäte i Gamla Uppsala. Historien med Anund upprepades ännu en gång - svearna vägrade att låta kungen få sin vilja fram. De erbjöd emellertid Olof enkompromiss. Han fick fortsätta att vara sveakung under förutsättning att han bedrev sin kristna verksamhet i Västergötland. Uppenbarligen fanns det inga hinder för en sveakung att vara kristen sålänge de åtaganden som gjordes vid kungavalet följdes till punkt och pricka.
(Källa: Tio uppsatser om Gamla Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000)Källor
1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
2) Ända från Vendelkråka, Alf Henriksson
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
4) Erling Dolenius, Frösön

Familj/Make/Maka: Estrid av Micklenburg. Estrid föddes cirka 985 i Mecklenburg, Tyskland; dog cirka 1032 i Husaby, Västergötland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning i Kiev (Konugård), Ukraina, (Livland), Ryssland

Noteringar:

Sveriges första helgon, kallas "heliga Anna av Novgorod" (av Sverige?)Ingegerd, död 1050-02-10 i Vyhorod vid Kiev. Dotter till Olof 'Skötkonung' och obotritiskan Estrid. Ingegerd ägde en stor gård på Ulleråker i Simtuna och syns redan år 1017 ha varit myndig och levtför sig själv. Kanske var hon änka eller hade hon fått flera egendomar efter sin mor, som då kanske var död. Hon skulle ha blivit gift med Olav 'den helige', men det var hennes far emot ochgiftermålet kom inte till stånd. Uppgifterna och Ingegerds börd och äktenskap förekommer tidigast hos Adam av Bremen på 1070-talet. Yngre och motstridiga deltaljer förekommer i de isländska sagornaom hennes förlovning med Olav 'den helige', som fick nöja sig med hennes halvsyster Astrid. Den isländska dateringen av Ingegerds giftermål till år 1019 styrks av den ryska Nestorkrönikans uppgift omatt Jaroslavs äldste son blev född år 1020. En isländsk saga beskriver hur hon under strider i Ryssland blev tillfångatagen av den norske kungasläktingen Eymund Ringsson, som var i tjänst hos enfientlig bror till Jaroslav och om hur hennes fångenskap blev utnyttjad till att påtvinga Jaroslav fredsvillkor. Det finns också isländska uppgifter om att Olav 'den helige' och hans Magnus 'dengode' år 1029 för en tid tog sin tillflykt till Ingegerd och Jaroslav då de hade blivit landsflyktiga.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)
Våren efter kom det sändemän till Svitjod från kung Jaroslav öster i Holmgård; de kom och ville ha uppfyllt avtalen från sommaren då kung Olov 'Skötkonung' hade lovat att gifta sin dotter Ingegerdmed kung Jaroslav. Kung Olov talade med Ingegerd om saken och sa att han ville att hon skulle gifta sig med kung Jaroslav. Hon svarade: 'om jag skall gifta mig med kung Jaroslav då vill ja haAldeigjeborg och det jarlsrike, som hör till borgen i brudgåva'. Sändemännen gick med på det på sin kungs vägnar. Nestorkrönikan nämner inte Ingegerds namn, men uppger att Jaroslavs hustru dog år1050.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Sju söner och tre döttrar är kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja, Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Döttrarnas namn var Elisabet, Anastasiaoch Anna. Ilja dog som spädbarn, och Vladimir blev mest känd för att han år 1043 ledde en misslyckad attack på Konstantinopel. Men han kom trots allt ifrån äventyret med livet i behåll och sattes avsin far in som furste i Novgorod. Också de övriga sönerna fick furstendömen efter sin far, och denne förmanade dem på dödsbädden strängt att hålla sams. De råkade emellertid så gott som omedelbart ikrig med varandra.
(Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Familj/Make/Maka: Jaroslav I (den vise) Kiev. Jaroslav föddes cirka 978 i Kiev, Ukraina; dog den 20 Feb 1045 i Kiev, Ukraina. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Jaroslavna, Ellisif (Elizabeth) var gift första gången med Harald 'Hårdråde' och efter hans död år 1066 blev hon gift med danske kungen Sven Estridsen i dennes tredje äktenskap. Elisabeth gifte sig med alla tiders största norska viking, Harald Hårdråde, gammal vapenbroder till Jaroslav. En vårdag år 1045 seglade de nygifta från Aldeigjuborg vid Ladoga till Sigtuna medskeppen nedlastade av guld och andra dyrbarheter som Harald hade samlat under sina år i den bysantinske kejsarens tjänst. Sedan dröjde det inte länge förrän Harald hade manövrerat sig upp på dennorska tronen. (Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
2) Björn Espell
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Familj/Make/Maka: Harald III "Hårdråde" Sigurdsson. Harald (son till Sigurd "Syr" Halvdansson och Asta Gudbrandsdotter) föddes 1015 i Norge; dog 1066 i England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning på Isle of Man, England

Noteringar:

Osäker relation till modern Elisabeth av Kiev. Ragnhild Maria kan också vara en frillodotter till Harald Hårdråde, se nedan.
(Björn Espell)Gudrød Crovan var trolig født omkring 1030. Han ektet Ragnhild, ei uekte datter av Harald Hardråde og ei ukjent. Ragnhild var trolig født onkring 1047, og ekteskapet ingått omkring 1062. Sålangt megbekjet hadde de bare 2 sønner, Harald og Lagmann. Harald arvet Dublinn, mens Lagmann, som døde i 1097, arvet Isle of Man. Harald ble enekonge over både Dublin og Man etter sin brors død, kjent somHarald II og far til Olaf the Dwarf somble født i 1097 i Dublin.
(Källa: Tom Björnstad, Norge)

Ragnhild gift Gudröd II (Crovan) Haraldsson cirka 1062. Gudröd (son till Harald I "den svarte" Gudrödsson och Rangfredsdotter) föddes cirka 1030 i Hebriderna, Skottland; dog cirka 1095 i Hebriderna, Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1103-1153

Noteringar:

"the dwarf"Familj med: Ingeborg Håkonsdotter (ca 1099-1126), dotter till jarlen Håkon Pålsson (1075-1126) på Orkneyöarna
Dottern Ragnhild (Ayla) Olofsdotter blev gift med Sumerled Mac Gillabride, som var kung på Isle of Man och Hebriderna 1153-1164.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)
Vigsel: efter 1115 3) Familj med Afreca av GALLOWAY (1099 - 1130)
Vigsel: omkring 1127 4)
Barn: Gudröd II OLOFSSON (1127 - 1187) Noteringar
Galloway är ett landskap i sydvästra delen av Skottland och gränsar till Isle of Mans nordligaste del. Kallas också för Olav 'the Dwarf (Dvärg)'.He took a wife named Affrica, daughter of Fergus of Galloway by whom he had issue Godred. He had also many concubines, by whom he had issue three sons, Reginald, Lagman and Harold, and manydaughters, one of whom was married to Sumerled, Lord of Argyll; and this was the cause of the ruin of the whole kingdom of the Isles, for he had issue by her four sons, Dugald, Reginald, Angus andOlave, of whom we shall speak more fully hereafter. (Källa: May Teistevoll)Kung Isle of Man och Hebriderna 1103-1153. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)Olaf was killed in 1154 at Ramsey. Now, Chronicle says that his son Godred had, just before that, gone to Norway to King Inge; made himself his man and, next autumn, on his return, put in at Orkney,'and all the chiefs of the Isles, hearing that he had come, were delighted'. He was in fact a connection. Godred from there came to Man, and turned out his cousins who had killed his father Olaf;blinded two of them, killed the third this maintaining a connection with Orkney at that date I think in harmony with my general view of Olafþs connection with the family of the Saint. (Källa: FrancesCoakley)Olaf was brought up at the court of Henry I of England. (Källa: Frances Coakley)Källor
1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)
3) Frances Coakley, England (epost)
4) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Olof gift Afreca of Galloway cirka 1127. Afreca föddes cirka 1099 i Galloway, Skottland; dog cirka 1130 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1153-1158 och 1164-1187

Noteringar:

Gudröd II OLOFSSON
Yrke: Kung på Isle of Man, England 1153-1158 och 1164-1187
Far: Olof I (Bitling) GUDRÖDSSON (1080 - 1153)
Mor: Afreca av GALLOWAY (1099 - 1130) Född: omkring 1127 England, Isle of Man 1)
Död: 1187-11-10 England, Isle of Man 2)
Begravd: omkring 1187 Skottland, Hebriderna, Iona 3)
Familj med: Okänd hustruBarn: Ragnvald GUDRÖDSSON (1165 - 1229) Familj med Finola Mac LOCHLAINN (1150 - 1180)
Vigsel: omkring 1176 4)
Barn: Olof II (the Black) GUDRÖDSSON (1173 - 1237) Noteringar
Sonen Olav 'Svarte' bör vara född år 1173, eftersom föräldrarna gifter sig år 1176 och då sägs det uttryckligen att sonen Olav var 3 år gammal. (Källa: Chronicle of Man and the Isles)Begravd på ön Iona, som är en liten helig ö bland inre Hebriderna i västra Skottland. Munken Columba anlade ett kloster på ön 563, vilket raserades av vikingar år 806, men återuppbyggdes. (Källa: MayTeistevoll)This Godred of 1154 in Dublin was, it appears, the same Godred Olafsson (or Godfrey II, King of Man) who married Fionnuala Nic Lochlainn. This raises the very interesting possibility that Fionnualamarried Godred soon after the 1154 political collision in Dublin, and that she was (after all!) the daughter of High-King Muircheartach - and not the daughter of one of his sons who succeeded him asKing of Cinéal Eoghain. There is every reason to see Fionnuala's marriage as the final seal on an alliance between the Manx family and Clann Lochlainn: it remains for us to figure out when are wherethis accord was finalised. (Källa: P A MagLochlainn)In 1154, the Chronicles of Mann state that Godred, King of Mann, was asked by the people of Dublin to be their king. When Murtagh, King of Ireland, heard this, he assembled a host and marched onDublin with his twin brother, Osiblen. In the ensuing battle, Osiblen was slain. Another translation of this tract calls Osiblen his uterine brother and renders the name of the King of Ireland asMuirchertach. (Källa: P A MagLochlainn)Kung Isle of Man och Hebriderna 1103-1153 och 1164-1187. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)Olaf was killed in 1154 at Ramsey. Now, Chronicle says that his son Godred had, just before that, gone to Norway to King Inge; made himself his man and, next autumn, on his return, put in at Orkney,'and all the chiefs of the Isles, hearing that he had come, were delighted'. He was in fact a connection. Godred from there came to Man, and turned out his cousins who had killed his father Olaf;blinded two of them, killed the third this maintaining a connection with Orkney at that date I think in harmony with my general view of Olafþs connection with the family of the Saint. (Källa: FrancesCoakley)Källor
1) Erling Dolenius, Frösön
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)
3) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
4) Chronicle of Man and the Isles (webbplats)

Gudröd gift Finola Mac Lochliann cirka 1176. Finola föddes 1150 i Ulster, Irland; dog efter 1180 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Biskop och kung på Isle of Man och Hebriderna 1187-1226

Familj/Make/Maka: nn of Kintyre. nn föddes cirka 1160 i Skottland; dog efter 1186. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: kung på Isle of Man

Noteringar:

Källa Sonja L -Familj med: Lawon of Kintyre, Skottland, (ca 1175-1220)
Barn:
Ragnvald II (1195-1249), kung på Isle of Man.
Magnus (ca 1200-1265), siste norske kungen på Isle of Man 1262-1265.
Afreca, gift med Simon Montacu.
Gudröd (ca 1220-1237)
Vigsel: omkring 1215
Skilsmässa: omkring 1220 Familj med Christina av ROSS, Skottland (1200 - 1230)
Vigsel: omkring 1223 3)
Barn:
Magnhild OLOFSDOTTER (1228 - 1300)
Harald (ca 1223-1248), kung på Isle of Man 1237-1248, drunknade tillsammans med sin hustru Cecilia år 1248 vid en sjöolycka på deras bröllopsresa. Cecilia var dotter till kung Håkon IV av Norge.Olav Svarte bör vara född år 1173, eftersom föräldrarna gifter sig år 1176 och då sägs det uttryckligen att Olav var 3 år gammal. Kyrkan tvingade Olav Svarte att skilja sig från Lawon av Kintyre, dåhon var för nära släkt med hans tidigare hustru. 'Know you not that your lived long with the cousin of her whom you now have as your wife' ?
(Källa: Chronicle of Man and the Isles gm May Teistevoll)Var även gift med Christina, dotter till Ferguard, jarl av Ross, Skottland, hon var hans tredje hustru. Young menar att äktenskapet med Cristina av Ross stod 1223 eller kort tidigare.
(Källa: G.V.C Young, 1986)Olof II Gudrödsson anses vara den förste kände, som förde det egendomliga och sällsynta vapnet med sina tre springande ben. Vapnet finns avbildat på Isle of Mans statssvärd, som traditionellttillskrives Olof. Detta fordrar en datering till omkring 1230. Experter från Brittish Museum har daterat svärdet till omkring 1250. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)Kung Isle of Man och Hebriderna 1226-1237.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)

Olaf gift Christina af Ross cirka 1223. Christina föddes cirka 1200 i Ross, Skottland; dog efter 1230 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man

Familj/Make/Maka: nn of Galloway. nn föddes cirka 1180 i Galloway, Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: prinsessa från Isle of Man

Noteringar:

Vid freden i Perth 1266 avstod Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100 mark. Den norskeärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust förupprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade sonen Hallstein Torleifsson till Norge och Maud själv säges ha följt efter till sonen i Norge 1292. Då är sannolikt maken Torleif redan död.
(Källa: G.V.C. Young, 1986 och Alf Henriksson)År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (Källa: May Teistevoll/J. Johnson)Fadern till Maud, Olof II Crovan, var kung på Isle of Man 1226-1237. Mauds broder, Harold I Crovan, var kung på Isle of Man 1237-1248 och hennes halvbroder Magnus Crovan blev 1252-1265 den sistenorske kungen på Isle of Man. (Källa: G.V.C Young, 1986)

Familj/Make/Maka: Torleif Haraldsson. Torleif (son till Harald II Gudrödsson) föddes 1228 i Isle of Man, England; dog 1290 i Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1249-1250

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riksråd, Syssloman, Riddare i Norge

Noteringar:

Källa Sonja Löwenberg -Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i dennaforskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redanpå 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det varväl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget attfullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en systerCecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke isjälva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade frånIsle of Man och bosatte sig i Norge.

Familj/Make/Maka: Sigrid Håkonsdotter. Sigrid föddes cirka 1280 i Ringerike, Norge; dog 1363 i Egge, Trondheim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Barn:
Lodin Torleifsson (1266 - 1300)
Thord Torleifsson (1266 - )
Kolbjörn Thorleifsson (1268 - 1300)
Botolf Thorleifsson (1270 - 1300)
Hallsten Torleifsson (1272 - 1345)
Torleif är sannolikt son till kung Harold II Crovan, som var kung på Isle of Man 1249-1250. Gift med Ragnhild (Maud), som var dotter till Olof III Crovan, kung på Isle of Man 1226-1237. MagnusCrovan, halvbroder till hustrun Maud, blev 1252-1265 den siste norske kungen på Isle of Man. Tiden mellan 1265 och 1333 blev en orolig tid för befolkningen på bland annat Isle of Man, eftersomEngland och Skottland ideligen kämpade om herraväldet över öarna.
(Sonja L)Vid freden i Perth 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100mark. Den norske ärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området.. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutademed förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Torleifs son Hallstein till Norge och hans moder Maud säges ha följt efter 1292. Då är sannolikt Torleif redan död, okontrolleradeuppgifter säger att han var död i Skottland ca 1290.
(Källa: G.V.C. Young 1986 och Alf Henriksson)Flyttade kanske till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250.
(Sonja L)

Familj/Make/Maka: Magnhild Olofsdotter. Magnhild (dotter till Olaf II "The Black" Gudrödsson och Christina af Ross) föddes efter 1228 i Isle of Man, England; dog efter 1300 i Trondheim, Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Jordägare och Riddare på Frösön

Noteringar:

Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennesgård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varitMjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte.Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet tillkronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagten boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igenfara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils somhar byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte tillElisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.

Död:
Mjälle

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1300 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1350 i Frösö, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riksråd, Syssloman, Riddare i Norge

Noteringar:

Källa Sonja Löwenberg -Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i dennaforskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redanpå 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det varväl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget attfullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en systerCecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke isjälva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade frånIsle of Man och bosatte sig i Norge.

Familj/Make/Maka: Sigrid Håkonsdotter. Sigrid föddes cirka 1280 i Ringerike, Norge; dog 1363 i Egge, Trondheim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Underfogde på Frösön

Noteringar:

Peder Nilsson Skancke, född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåretuppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka togsläktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar iHackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talareventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångneman. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vidPeder Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, ÖndPedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter. (Källa: Kjell Høyer, Norge)

Födelse:
Mjälle

Död:
Hov

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1325; dog efter 1360 i Hackås, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]