JannesSläktSidor
En sammanställning av min släkt som omfattar nästan alla i Tåsjö
och med grenar över hela Sverige men naturligtvis framförallt
i angränsande socknar.
Förnamn:  Efternamn: 
[Avancerad sökning]  [Efternamn]

Grels Larsson

Man fö 1530 - eft 1594  (> 66 år)


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    Tabeller    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Grels Larsson föddes före 1530 i Resele, Ångermanland; dog efter 1594 i Mo, Junsele.

    Noteringar:

    GRELS LARSON I MOO (av Rune Blomström)
    Förekommer i längderna 1545-94. Vid det lugna selet nedanför Edenforsen i Ångermanälven-Storån kallad- har människorna under långa tider tillbaka funnit ett par idealiska platser för bosättning. Detta resulterade i ett par av de första och största byarna Eden och Mo båda med naturlig ängsmark och närhet till fiske. Här vid Mo rinner också Uman-ån ut i selet och bildar en naturlig plats för den första kyrkbyn. Hit sökte sig också nykomlingar från kusten och landstigningar i Själevad och Nordingrå och Resele-Lidenbönder hade redan utägor har då Grels Larson vår förste säkre anförvant dyker upp i skattelängderna redan under Gustav Wasas regeringsperiod. Före hans inträde i historien finns inga bevis eller noteringar om hans släktskap och här förekommer lite delade meningar mellan forskarna Jonas Högberg och Pelle Henricsson, som "förmodar" att Grels är bror till den "rike bonden Pedher Larson, som äger hela Eden. " Naturligtvis kan Grels vara bror till Pedher, men det märkliga är också, att det särpräglade namnet "Grels" också förekommer i Seel, Resele vid samma tid år 1571, där Påll Grelson står för hemman, även det ett namn, som dyker upp senare i Mo för Grels Larsons sonson! Namnen följde från far till son under denna tid och Grels-namnet förekommer inte på någon annan plats ovanför Graninge . De flesta bosättningarna och nybyggarna i Junsele följde älven från Resele upp till Mo, varför mycket talar för släktskap med Resele-bönderna. Det här gäller ju tider då tillvaron för många Resele- och Junselebönder trasades sönder och samman av 1500-talets krig och ideliga krigstjänster, som fördärvade både hälsa och planerat liv. Krig kostar också pengar olika skatter och hårt klimat skapade nödår, sjukdomar, barnadödlighet och olycksfall krävde fler offer än i dag och änkornas antal på gårdarna var påfallande stort.
    År 1535 kommer de första anteckningarna om Mobönderna, byn uppdelas i två områden, Moo och Märgård, och de första hemmansägarna voro:
    Moo= Tomas och Erik
    Märgård= Olof och Eric
    Wallen, byn vid Betaresjöns n.v. ände, var den största med 8 hemman, därefter Moo by som 1543 hade 6 hemman, och hela Junsele hade 19 skattebönder med tillsammans 246 Seland åker= c : a 80 hektar- och år 1558 hade, man 114 kor.
    Grels Larsson förekommer första gången i handlingarna år1545 i Bölen vid ett enda tillfälle, men senare i Moo där han står som ägare till gård nr.1 (som senare ändras till både nr. 3 och nr. 5) till år 1594 och noteras i samtliga tiondelängder samt Älvsborgs Lösen år 1571. År 1564 ägde han 7 kor och 1571 skattar han för:
    Sölff (silver )= 4 lod
    Jern (järn) 9 m/s
    Kior (kor) 5st
    Stod (sto) 1st
    Får ? 15 m/s
    Löper(tillgångar) 90m/s 9m/s
    Utgjorde (skattar):
    Sölff = 1/2 lod
    Jern = 2m/s
    1563 noteras att han har en hustru (okänt namn) och senare förekommer hans söner Joseph- och Grels Grelson, båda i Moo samt Hindric Grelson, som bosätter sig på andra sidan älven i Krånge.
    1565 är han antecknad som Knekt i Erik den 14:s armé, där han kan ha deltagit i "Nordiska sjuårskriget" mot Danmark, Norge, Polen och Lübeck, som slutade med förlust för Sverige och föranledde den dyrbara freden med "Älvsborgs Lösen". Danmark-Norge ägde dessutom Jämtland, Härjedalen och stora delar av Medelpad med gräns genom Bodum-Ragunda-Graninge, varför även denna gräns bevakades av norrländska knektar.
    Därutöver kan tilläggas att det finns anledning förmoda ett nära samband med "Grels-släkterna i Graninge och Långsele (Nordsjö). Grelssläkten i Mo blir dessutom ursprunget för senare Eliasson-Selin-släkten därstädes samt "Per Salmons-folket i Lillegård".
    Efter Grels Larson övertager sonen Joseph Grelson gården i Mo, som fortsättningen får visa och andre sonen Grels Grelson lämnar efter sig sonen Pål Grelson, som fick en så intressant och väldokumenterad livshistoria från denna sparsamma skriftperiod, att den förtjänar att omnämnas i ett eget kapitel längre fram.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Henrik Grelsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes i Mo, Junsele.
    2. 3. Grels Grelsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1550 i Mo, Junsele; dog 1610.
    3. 4. Josef Grelsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes före 1580 i Mo, Junsele; dog efter 1604.


Generation: 2

  1. 2.  Henrik Grelsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Grels1) föddes i Mo, Junsele.

  2. 3.  Grels Grelsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Grels1) föddes cirka 1550 i Mo, Junsele; dog 1610.

    Noteringar:

    2:e son till Grels Larsson.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 5. Pål Grelsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes före 1604 i Mo, Junsele; dog efter 1646 i Vallen (Junselevallen), Junsele.

  3. 4.  Josef Grelsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Grels1) föddes före 1580 i Mo, Junsele; dog efter 1604.

    Noteringar:

    JOSEPH GRELSON I MOO (av Rune Blomström)
    (Förekommer i längderna år 1594-1604 )Joseph Grelson nr.1 den förste i raden av tre Grels-bönder med samma namn framåt i tiden.
    Son till Grels Larsson och skymtar i längderna under kort tid, där han övertager faderns kneckttjänst år 1594 och står som bonde på fädernegården med hustru och de äger 5 kor fram till år 1599.
    Han försvann ur handlingarna år 1604 under sin knekttjänst i Karl den 9:s krig 1599-1611 troligen stupad i Polen, Tyskland eller Danmark. Inte mindre än tre hustrur i Moo blevo änkor 1604-06 och stå i fortsättningen som hemmansägare, Ingeborg 1604 Christin 1606 Gertrud 1606. Någon av dessa bör vara Josephs änka och med ledning av gårdsplacering i längden och årtal är troligen Ingeborg hans efterlämnade hustru. Tyvärr nämns kvinnor endast i handlingarna, då de stå som änkor och ägare till hemmanen. Dessa änkor gingo ofta en svår framtid till mötes, ofta med faderlösa barn, i några fall omgifta men i regel utlämnade till släktingars godtycke eller hjälpsamhet och vid Josephs frånfälle står änkan maktlös med minderårige sonen Grels Josephson som ännu får vänta en tid, innan han blir myndig och tager över gården.
    Här och nu inträffar en sådan situation, som man ofta ser, när man studerar gamla handlingar. Då fanns inga statliga eller kommunala hjälporganisationer, utan det blev upp till släktingar eller närmaste granne att bistå de utsatta och lösa problemen efter gammal hävd och bästa förmåga trots bekymmer för den egna familjen under svårigheter, som drabbade alla.
    Som jag nämnde å föregående sidor, hade Joseph en broder Grels Grelson och hans son Pål Grelson träder nu in i handlingen och tager över de handgripliga sysslorna på Ingeborgs gård, trots att han upprepade gånger måste lämna Mo för sina långvariga krigstjänster och hans märkliga historia får vi följa härefter. . . . .

    Död:
    Han försvann ur handlingarna år 1604 under sin knekttjänst i Karl den 9:s krig 1599-1611 troligen stupad i Polen, Tyskland eller Danmark

    Familj/Make/Maka: Ingeborg. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 6. Grels Josefsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes före 1610 i Mo, Junsele; dog cirka 1630.


Generation: 3

  1. 5.  Pål Grelsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Grels2, 1.Grels1) föddes före 1604 i Mo, Junsele; dog efter 1646 i Vallen (Junselevallen), Junsele.

    Noteringar:

    Pål Grelson (Påll Grällson), Mo och Wallen. (av Rune Blomström)
    I Junsele- längderna 1604-1646. Son till Grels Grelson i Moo, Junsele.
    Efter (farbror) Joseph Grelsons död övertager han skötseln av Ingeborgs gård och står tidvis för denna till omkring år 1619, varefter han flyttar till byn Wallen, där han står för hemman åren1622-1646.Grels-gården i Mo, som i detta första skede omfattar 1 1/2 tunnland ängsmark ända ned mot älven och nedanför senare Elias Eliassons gård, blev varje år drabbat av översvämningar, då snösmältningenoch vårfloden satte igång vattenmassorna. Denna första gårdsmark som framdeles kommer att gå under benämningen "Pål Grels-gården", förorsakade Pål och kommande Grels-generationer svåra bekymmer,vilket medförde att byggnaderna i ett senare skede måste flyttas upp mot backen. För Pål blev svårigheterna till slut övermäktiga och år 1613 står det i skattelängden:
    -"Pål Grelson är så fattig och arm, att han icke kan erlägga någon skatt då floden (Ångermanälven) tagit hans gård. " År 1615 och 1619 noteras att : "denna är nu utfattig, frosten borttog hans gård,äger ingen koo."
    Detta tillsammans med den långvariga och mödosamma knekttjänsten drabbar honom hårt. Han och grannen, vapenbrodern Erik Person i Mo tjänstgjorde troligen i Karl den 9:s flotta eller deltogo i dessöverskeppningar, då det står i längderna, att de gjorde flera resor till Waxholm under tre år, kanske och troligen flera. Krigstider med hård tjänst, strapatser, dålig föda,"fältsjuka" och förstördekonomi tog knäcken på folk.Fruktansvärda tider med ständiga krig "det sjuåriga kriget" följdes av det "30-åriga kriget" under Gustav den 2:a Adolfs och drottning Kristinas regeringar ooh 1613 och 1619 noteras i Junsele etttiotal f.d. eller nuvarande "utfattige" oftast knektar eller knektänkor så skriver Pastor Erious Michiaelis :
    -"Desse effterskrefhne ähro Utfattige tiggiare, så afhsigkomne at the slätt icke kunnat ma
    äkta till någre Små utgifter till Älfsborgs Lösen, så ock finns döde kneohtars ödeshemman."Det blev till slut för mycket för Pål. Ingeborgs son, Joseph Grelsons arvtagare, som å föregående sida ommnämnes som omyndige Grels Josephson, har nu
    blivit vuxen och tagit över skötseln av gården under Påls långa bortovaro. Själv förekommer Pål 1615 i byn Wallen vid Betaresjön, då han betalar "skinnskatt" och de sista åren i Mo antecknas omhonom att: "Pål Grelsn är förlamadt av gammal knechttjänst. " Han lämnar Mo och bosätter sig för gott på Wallen, där han står för gård åren 1622-46. Sistnämnda år förekommer han också i Domboken, då rätten fastslog följande dom:
    -"Påwell Grelson på Wallen bleff slagen af gästguifvarvaren Erlch Bänchtson i Moo, medh Wådhe hans finger sönder. Påwell skall haffva bodskier-lönnen af bemälthe Erlch Bänchtson. "
    Det gick hett till mellan gamla knektar på den tiden, då varje liten struntsak gick till tinget. I det har fallet blev Erik B. skyldig till våld och pliktad betala skadestånd tlll Pål.Vld samma tld förekommer nu namnet Abraham Pålson, som troligen är son tlll Pål Grelson och han tar upp hemman, som bör vara Mo nr.4. Pål Grelson gav upphovet till ett intressant livsöde, men viföljer Josephs och Ingeborgs son Grels Josephson nr.1 som nu sköter den ursprungllga Grels-gården, ty det är han, som svarar för vår släktföljd i fortsättningen.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 7. Abraham Pålsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1604; dog cirka 1646.

  2. 6.  Grels Josefsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (4.Josef2, 1.Grels1) föddes före 1610 i Mo, Junsele; dog cirka 1630.

    Noteringar:

    Grels Josephson (av Rune Blomström)
    (Förekommer i längderna 1624-1641) Grels Josephson nr. 1 - får också han flera efterföljare med samma namn. Han omnämns från omkring 1624 och gifter sig år 1629 med hustrun Merit. Men redan året 1631 står Merit som knektänka och hemmansägare i Mo under åren 1635-41 då sonen Joseph Grelson tar över gården. Fadern Grels stupade med all säkerhet i "Trettioåriga kriget". Under sin korta tid som bonde i Mö ägde han:
    1 sto - 5 kor - 1 kviga - 2 risbijter -3 killingar - 2 får - 4 lamm samt sår sin åker med 3 spannar utsäde.
    Knekttjänsten - liksom senare "båtsmanstjänsten" gingo ofta i arv från fadern till sonen och speciellt märker man detta förfarande i Grels-släkten på Mo, där man under ca 100 år innehar inte mindre än 5 efter varandra följande knekttjänster under 7 konungars krig - och däribland bevisligen ett par av våra släktingar stupade.
    Då Grels gifte sig 1629 och alltså bevisligen var hemma i Mo, måste han ha stupat 1630 eller början av 1631 och detta kan ha skett i det allra första skedet av Gustav den 2:a Adolfs landstigning och anfall mot Tyskland eller i slaget mot Tillys trupper vid Breitenfeld 1631 - där svenskarna visserligen vunno men lämnade många stupade efter sig. Ett år innan konungen själv stupade i Lützen.
    Soldatens liv var riskfyllt och de flesta blevo inte gamla. Mönstret upprepar sig ideligen och vi får följa ännu ett krigareöde, då sonen Joseph Grelson följer traditionen..........

    Död:
    Troligen död som knekt under trettioåriga kriget

    Grels gift Merit 1629. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 8. Josef Grelsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1629 i Mo, Junsele; dog efter 1670.


Generation: 4

  1. 7.  Abraham Pålsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (5.Pål3, 3.Grels2, 1.Grels1) föddes cirka 1604; dog cirka 1646.

  2. 8.  Josef Grelsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (6.Grels3, 4.Josef2, 1.Grels1) föddes cirka 1629 i Mo, Junsele; dog efter 1670.

    Andra Händelser och Attribut:

    • Yrke: Bonde i Mo, Junsele

    Noteringar:

    JOSEPH GRELSON Nr:2 (av Rune Blomström)
    (förekommer i längderna 1641-70)Son till Grels och Merit (Märit) och omnämnes fr.o.m. 1641-43 då han övertog gården från modern. Han övertog också knektuppdraget efter fadern och 1645 noteras han och grannen Elias Erson "att desse efterskrefvne ähro uti krigstjänst", men 1647 äro båda återkomna till Mo.
    Vid denna tid är man inne i 30-åriga krigets slutskede och befälhavarna Torstenssons och Wrangels arméer kämpar nere i Jankow och Bayern. År 1649 förekommer han i ett tingsprotokoll, där han säljer 1 seland till sin vapenbroder:
    -"Elias Erichson, Moo, får fastebrev å 3 Seland, köpt af Jacob Pedherson, Böle, för 5 Dr. samt 1 Seland af sin svåger Joseph Grelson, Moo, dennes hustrus arv för 6 Dr. Silvermynt."Här få vi dessutom ett bevis för ett släktskap och som jag pekat på i min utredning om Eliasson-Myrholmssläkterna i Mo och senare Wallen, har Grels- och Eliasfamiljerna redan i tidigt 15-1600 tal etablerat ingifte, vapenbrödraskap och ett gott och nära grannskap, som skulle fortsätta och utvecklas under ännu flera släktled. Likt de flesta andra Junselefamiljer är detta ett typexempel på hur de olika släkterna inom en begränsad yta och liten kontakt med omvärlden flätas samman kors och tvärs och där varje individ hade släktingar i socknens alla hörn. Junsele låg som en ö i "storskogen" ända fram till slutet av 1800-talet långt från banade vägar, centralorter och kontakterna med omvärlden voro nästan obefintliga för de flesta.
    Drottning Kristina avgår som regent 1654 och Karl den 10:e Gustaf tar vid med ännu fler krig i Polen och Danmark, som resulterar i freden i Roskilde 1658, som ger Sverige tillbaka Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, Trondheims län med Jämtland och Härjedalen, en storvinst!
    Åren 1651-52 kommer en dramatisk notis, som säger att de båda knektarna rapporteras som "saknade och försvunna" men året därpå äro Elias och Joseph tillbaka, Elias i Mo nr.3 och Joseph i Mo nr.5, därhan antecknas i längderna t.o.m. 1670 och han och hustrun får sönerna Abraham, som bosätter sig i Krånge, och Grels, som tar över gården i Mo och fortsätter vår släktföljd. . . . .
    Också bröderna Bengt och Hans Josephson noteras under kortare tid i Mo och fadern Joseph Grelson sitter som nämndeman i Sollefteå tinget under den stora häxprocessen mot Sahra Pedhersdotter från Eden, Junsele år 1664, anklagad för Blåkulllafärder och trolldom tillsammans med barnarov. Till Josephs heder skall sägas, att rätten friade henne och ställde henne endast under Guds dom.

    Familj/Make/Maka: Persdotter. (dotter till Per Israelsson) föddes cirka 1620 i Bölen, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 9. Hans Josefsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes i Mo, Junsele.
    2. 10. Bengt Josefsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes i Mo, Junsele.
    3. 11. Elisabet Josefsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes i Mo, Junsele; dog 1689 i Krånge, Junsele.
    4. 12. Abraham Josefsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1650 i Mo, Junsele.
    5. 13. Grels Josefsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1650 i Mo, Junsele; dog cirka 1712.